Litteraturpriset borde ges efter popularitet!
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäck eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas af Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologiska eller medicinska arbeten af Carolinska institutet i Stockholm; för litteratur af Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej. - Ur Nobels testamente.
Det har ju blivit en trend bland i den intellektuella eliten att inte bara tävla i namedropping om författare som få läser, utan att även bli föraktfull mot folk som har mage att säga "och vem fan är nu det" när Nobelpriset utannonseras.Vi ska skämmas om vi har mage att ifrågasätta en författare. Vi ska absolut inte erkänna att vi inte vet vem det är. Vi ska verkligen inte skryta om vår ignorans framförallt. Och bråkar vi om att författaren bara läses av ett fåtal elitister så är vi jantelagsmänniskor.
Jag kan öppet erkänna att jag inte ha den blekaste aning om vem Herta Müller är, med andra ord säga "och vem fan är nu det". Det är möjligt att hon skriver lysande - men känd utanför litteraturvetarnas kammare är hon faktiskt inte.
Nej, hon är INTE en kändis. Låt oss fastställa detta till att börja med. Jag har inte läst en bok av henne, inte flyttat på något hon skrivit när jag jobbade i bibliotek eller ens hört talas om henne. Kort sagt - hon ÄR okänd för den stora massan och jag som 10+ årig universitetsstuderande med 5 stycken välfyllda Billybokhyllor med böcker är knappast den minst belästa killen i kvarteret då heller så om detta finns det väldigt lite att debattera och jag tar mig själv här som en mycket god referens för var merparten av mänskligheten står i förhållande till Herta. Jag har alltså rätt när jag säger att hon är okänd. Håller du inte med - då saknar du verklighetsuppfattning - så enkelt är det.
Och nej, det är inte jag som retoriskt fel argumenterar från personliga okunskaper nu. Det är inte jag som blandar samman mina okunskaper med vad folk känner till - det är du som blandar samman dina kunskaper med vad folk faktiskt känner till. Tycker du att hon är känd är det du som lider av det här. Det är bara att titta på polls gjorda av dagstidningarna, det är inte mycket mer än 10% som känner till personen.
Känner du till henne (behöver du såklart inte skämmas för heller) beror det på att du läser oerhört mycket mer än genomsnittsmänniskan gör eller någon annan ovanlig variabel som tex att du är intresserad av just det litteraturfält hon verkar inom. Hur du än vrider och vänder på det kommer du aldrig kunna övertyga mig om annat vad gäller hennes kändisskap.
Jag har förvisso inte hört talas om någon av de övriga pristagarna inom naturvetenskaperna heller - men skillnaden mellan dessa fält, litteratur och vetenskap - är så pass stor att en jämförelse inte är rättvis och här haltar därmed den intellektuella "eliten" så pass mycket intellektuellt att det vettefan om de verkligen är så smarta som de själv anser att de är.
Det är nämligen så att författare lever av att skriva alster för människor - och om människor då inte har läst böckerna i stor utsträckning så är det helt enkelt inte frågan om viktiga författare. Man kan bli en stor vetenskapsman inom kemi helt utan att någon utanför kemins domäner kan ens namn, men det fungerar inte så med litteratur - ty där ligger alltid en del av storheten i hur många hjärtan och själar man påverkat. Där ÄR kvantitet faktiskt inte bara ett skällsord. Tänk efter lite så inser du det nog.
Det är absurt att litteratur jämförs med naturvetenskap - när det borde jämföras med musik istället. Den som inte säljer några skivor - kan det verkligen sägas vara en speciellt viktig artist för mänskligheten? En som påverkat utvecklingen? En som "under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta". Nej självklart inte.
Det innebär inte att den som säljer mest är den viktigaste heller, men det innebär TVEKLÖST att kändisskapet ÄR viktigt för hur mycket man kan sägas ha påverkat världen eftersom det är den enda kvantifierbara variabeln som vi någorlunda objektivt kan mäta nyttan av litteratur i. Det finns nämligen ingen som helst objektivitet i att en jury helt utan hänsyn till popularitet försöker bedöma hur viktig en författare är för mänsklighten. Det är snarast komiskt att de ens försöker låtsas som att litterära kvalitéer skulle gå att mäta och kvantifiera objektivt utan popularitetsvariabeln.
Nobel säger ju det själv - det ska vara viktigt för mänskligheten - alltså inte vad en liten grupp människor tycker är fint skriven text alena - deras jobb är snarare att hitta dessa författare, inte att hitta texter längst ner i bokhyllorna i bokhandeln - utan texter som påverkat mänskligheten. Dvs att hitta de stora viktiga mönstren i skogen och vad som ligger bakom detta, inte stirra sig blind på enskilda vackra träd - om jag får parafrasera ett känt talesätt för ett ögonblick.
Det blir så mycket av en klubb för inbördes beundran bland litteraturvetare i sådana här frågor där alla försöker tävla med varandra om att känna till den mest obskyre och okände författaren och där kvalitét alltid ses som en motpol till popularitet.
Man kan INTE frångå att popularitet MÅSTE vara en viktig faktor i ett giltigt motiverat litteraturpris på ett helt annat sätt än det måste för medicin, kemi & fysik. Så när den självutnämnda intellektuella eliten ser popularitet som något synonymt med att det inte är speciellt bra, så går denna fjantiga elitism mot Nobels tankar kring priset. Ja den går även mot all logik.
Notera även att Nobel inte är helt glad i att priserna ges till folk som ett slags livsverks-pris - utan han hade nog mycket mer färska nyttor i beaktande när han de facto talar om "senaste året". Med detta i åtanke känns det nog som att fredpriset är det pris som fungerar bäst - för där ges det ofta till folk som är aktiva i för stunden viktiga frågor. Naturvetenskaperna verkar nästan alltid gå till emeritus eller folk nära pensionen och därmed så blir det mer av ett plakat på väggen ovanför gravvakan, än något som kan gagna deras fortsatta karriär. Jag förstår såklart varför man gör så här - det görs hela tiden viktiga upptäkter för mänskligheten inom naturvetenskapen - så man hinner inte med. Fast jag tycker ändå att man kunde hålla sig lite mer ajour och sluta belöna med facit i hand. Ge det till folk som har nytta av det på riktigt. Folk vars upptäckters värde för mänskligheten fortfarande inte är helt klarlagda, men som verkar spela roll.
Litteraturpriset är också det rent kronologiskt bättre än naturvetarnas eftersom också här handlar det ofta om människor som fortfarande skriver och är aktiva. Men vad gäller hur man motiverar vem som ska få ett pris i litteratur har man nog inte riktigt förstått vad Nobel menade eller ens vad viktig litteratur faktiskt är jämfört med viktig naturvetenskap.
RSS Feed
