Eftersom detta är en blogg om film så tänkte jag testa lägga upp en embeddad filmsekvens som jag tog idag. Mest för att se hur kompatibelt blogsome är med blip.tv eftersom jag är less på den kassa kvalitén som Youtube har. Håll till godo med en helikoptershow på Regementets dag på P7. Grabbigt och fint.
För de flesta av oss svenskar, eller européer överlag faktiskt så är Sir Richard Attenborough synonymt med inte bara natur, utan en fantastisk berättarteknik. Hans röst ger oss trygghet och visshet i att det vi ser inte bara är sant, det är även spännande och viktigt. Jag är rätt säker på att han har bidragit till massor av naturintresse världen över helt enkelt. Så varför i helvetes jävlar är det då inte han utan Sigourney Weaver som är rösten på den amerikanska utgåvan av den hyllade serien Planet Earth? Jag har funderar lite på saken - och även undersökt. Den enklaste förklaringen är ju den att rättigheterna till Planet Earth i USA ägs av någon annan än BBC, nämligen Discovery. Mig veteligen är det dock BBC som gjort serien. Men det kan inte vara hela förklaringen tyckte jag eftersom rösten från Attenborough rätt lätt kan köpas med bilderna. Så jag grävde lite på nätet, läste i forum och trådar, och helt ovetenskapligt kom jag fram till ytterligare en förklaring med tanke på vad jänkare replikerade på oss europeer när vi ställer oss just denna fråga. Jänkare tål inte andra dialekter än de amerikanska. För dem är inte britten Attenborough synonymt med de epitet vi har - utan för att jänkare ska uppskatta det hela krävs det såklart en trygg jänkarröst. Det finns ju ingen trovärdighet i de där dekadenta europeerna helt enkelt.
Faktum är att nästan alla serier som har en europeisk röst till sig skulle kritiseras, det fanns bland annat en serie om rökningen i världen där skotten Duncan Bannatyne höll i rodret vilket de flesta jänkare fick krupp av - pga dialekten hans. Han talade ju en "irriterade dialekt" som "förstörde upplevelsen".
Den kulturella och språkliga klyftan mellan USA och Europa är väldigt stor och jänkarna gör sannerligen sitt för att se till att den ska vara så. Å andra sidan kände sig svensk television nödgade att visa Planet Earth med svensk stämma, så helt klanderfria är knappast vi heller. Men det är skillnad på att visa en serie med olika språk, än med olika dialekter.
Ett utdrag ur Planet Earth med Sir Richard Attenborough nedan. Något med Weaver hittade jag faktiskt inte. Däremot massor av retarderade versioner på portugisiska från den brasilianska publiken. Btw, har ni inte sett Planet Earth så ska ni göra det. Och inte här på nätet utan en ordentlig DVD/HD-version.
En lång bloggpost - men läs gärna - framförallt om du är en försvarare av USAs system i sjukvård - jag tar gärna debatten. Är du en sån som vägrar lyssna på argument mot ditt heliga land USA är det nog lika bra att du slutar läsa nu - jag vill ju inte göra dig upprörd över lite verklighet så att du tvingas söka upp den hemska kommunistiska vården i Sverige.
Jag har precis sett Michael Moores film "Sicko". Ni vet mannen bakom omtalade dokumentärer som Farenheit 9/11 och Bowling for Columbine. En man som man brukar säga att man antingen hatar eller älskar. Kan dock intyga att jag personligen gör varken eller - och att jag nästan sällan håller med sådana påståenden om folk eller saker. Jag är sällan svart/vit i mina omdömen om saker och folk.
Nåja - Sicko handlar iaf om den amerikanska sjukvården, eller rättare sagt, den handlar inte om vården, utan om systemet. Och filmen kan nog vara en magsup för många då den faktiskt skildrar ett mycket vidrigt system. Filmen innehåller många fruktansvärda exempel på saker man knappt tror är sanna i all sin vidrighet. Felet med amerikansk sjukvård och mentaliteten bakom den är följande. Enklast att ta det i punktform.
1 Det finns INGEN vårdgaranti. Dvs folk kan faktiskt vägras vård för dödliga sjukdomar. Förr i tiden funkade det iaf så att folk fick vård oavsett vad - och en saftig räkning därefter - nu är det så jävla hemskt att folk blir utslängda från sjukhus om de inte har en försäkring - eller om deras försäkringsbolag vägrar betala just det man behöver. Nu hävdar du - det där är inte sant - sjukhusen kan inte vägra vård. Nej det stämmer - inte för akuta olyckor. Men om det är dödligt, och inte akut kan de vägra dig. Det intressantaste med filmen Sicko är att den mestadels handlar om alla de amerikaner som HAR försäkring - och det skit de kan berätta om.
2 I USA är det ca 50 miljoner människor som saknar sjukförsäkring - en del frivilligt - men den stora massan för att de antingen inte har råd - eller för att de - och här kommer det riktigt vidriga - inte får en. Ja ni läste rätt alla ni som kallar er klassiska liberaler eller nyliberaler eller libertarianer. Det finns miljoner amerikaner som VÄGRAS sjukförsäkring - för att de lider av något som kan ses som en risk. Då säger du, inte så många åkommor kanske. Jo, hundratals åkommor finns som försäkringsbolagen kan vägra dig rätten till att skriva en försäkring - om du lider av dem. Trist läge om man har diabetes, anemi (brist på röda blodkroppar), genomgått by pass operation. Osv. Så ni försvarare av att det 100% privatiserade systemet - hur förklarar ni hur folk som inte är miljonärer och som behöver vård överhuvudtaget ska få vård i USA? (jo miljoner - ett förlorat långfinger kan gå på en miljon kronor att sy fast. Mer avancerad vård efter en trafikolycka kan gå på flera miljoner. Deras eget problem antar jag är det ni innerst inne tänker. Ni är verkligen sådana människovänner.
3 Låt mig förklara hur folk då som vägras vårdförsäkring i USA gör - de åker över gränsen till Kanada och skaffar en adress där och får den vård de behöver där. Duger inte Kanada - så reser en del till Europa. De kan resa jorden runt flera ggr om för att få vård i civiliserade länder - och inte betala i närheten av de summor som vården i USA kostar. Och några tom till Kuba. Ställen där man inte vägras vård pga att plånboken är tom. Sverige är här inget lysande exempel heller - för i Sverige räknas inte tandvård till vården helt löjligt nog.
4 Det ligger i försäkringsbolagens intressen att tjäna maximalt med pengar - och det innebär att de kommer vägra folk rätten till de behandlingar som finns - om de kan. Detta är ingen myt - det jobbar 10 000tals personer inom försäkringsbranchen vars enda syfte är att sålla bort folk. Inte bedömma - utan just LETA efter saker som gör att de juridiskt kan komma undan att vägra nån vårdfinansiering.
5 Det finns som sagt heller inga som helst subventioner. Tvärtom finns det lobbyister som verkar för att billigare mediciner från andra länder - tex ulandet kanada - stoppas eftersom dessa är "opålitliga" enligt det "pålitliga" och "oberoende" amerikanska verk som granskar mediciner. Lobbyism och skitsnack styr och äger den amerikanska marknaden för mediciner.
6 Moralen - Var ligger etiken och moralen i ett land - där folk jagas av staten och av företag med statsliknande makt över folks liv? Massor av personer skämdes ansiktet av sig i dokumentären, eftersom de berättade om hur jävla illa det kändes att neka folk försäkringsbetald vård för sjukdomar - och att de i praktiken då visste att den här personen kommer dö. För de flesta människor i Europa som jobbar som läkare är den här tanken helt otänkbar. I Europa har vi iaf FÖRSÖKT behålla viss etik och moral inom vården. I USA - där är det moralen gentemot aktieägarna i försäkringsbolaget som är det enda som räknas.
7 Moore tittade även på hur "skatteförstryckta" vi stackars europeer var. Visst hade vi högre skatter - men fattiga? Knappast. Friskare? Tja, USAs medellivslängd är inga imponerande siffror. Nu beror det såklart inte bara på sjukvården - utan på livsstilen i USA. Men det faktum att massor av amerikaner inte har råd med försäkring - eller ens FÅR en försäkring kan en byfåne räkna ut påverkar statisiken negativt för USA. Det var som han sa i samtal med en läkare i London - som tjänade ca 1 miljon om året (som om det vore lite). I USA skulle läkaren tjäna 2-10 miljoner om året - men hans skulle samtidigt också garanterat skicka betydligt fler människor till döden.
8 Kvaliten tittade han också på - amerikansk vård - för dem som nu kan få den, är inte speciellt mycket bättre än nån annanstans i världen. Den är inte ett dugg bättre än i grannlandet Kanada - trots hyllmetrar med underhållande propaganda från amerikansk media och politiker om hur dålig den kanadensiska vården var eftersom den var statlig. Visst görs mycket forskning, och visst har de säkert finaste och bästa apparaterna i de finaste klinikerna i USA. Men för 99% av alla patienter i USA, som bara kommer besöka vanliga större sjukhus, eftersom DET är vad deras försäkringsbolag tillåter så är denna "top notch"-sjukvård helt irrelevant. Faktum är att det görs enorma framsteg i forskning inom medicin i länder som Sverige, och här har vi kommunistisk sjukvård med slavlöner åt läkarna. "Undrar varför"? Ja - för att här finns det fortfarande de som läser till att bli läkare för att bota folk. Visst finns det sådana människor i USA också - men vad har det för betydelse när systemet gör precis ALLT för att motarbeta dessa eldsjälar.
Summa summarum - punkterna fortsätter i all evighet. Skulle kunna skriva en rad punkter till - men det han kom fram till var att vården i USA är 100% beroende på din plånbok. Är du fattig så får du inte vård. Är du fattig har du inte råd med bra försäkringar. Är du sen därtill en person som inte föddes med perfekta gener - så kan du helt vägras vård. Slutpoängen i filmen är nog den mest talande - USA snackar mycket om den solidaritet som man frambringar för att hjälpa varandra - men den är bara bluff och båg. Privatpersoner som hjälpte till under 9/11 - och som kallades hjältar, som idag lider av bronkit av allt damm, får ingen hjälp av staten. De fonder som finns just för att hjälpa 9/11-hjältar har fler lås på sig en Fort Knox. Det är supersvårt att bli berättigad till hjälp ur dem. Gissa däremot vilka i USA som har gratis sjukvård - och av god klass - jo Al Qaida-terroristerna på Guantanamo. Jag anser inte att de har tillgång till fri vård är problemet - det är att alla andra inte har det som är problemet. Amerikansk solidaritet och att man "helps ones neigbour" är ett jävla skitsnack.
Det var också intressant när han intervjuade jänkare som bodde utomlands, i Paris tex och de gav sin syn på saken hur det var att bo i ett annat land. Det var unisont positiva omdömen. Vården, barnomsorg, och andra statliga saker uppskattades rejält. Och ingen såg den som sämre - för den ÄR INTE sämre i Europa än den är i den privata sektorn i USA. Det är snarast tvärtom. Du får jävligt lite "bang for the buck" i USA. Allt kostar mycket, massor av byråkrati, miljoner formulär - och sen en vård där läkaren jobbar efter betinget att få ur max pengar från dig. I England finns ett system där läkarna får bonusar - på basis av andelen människor som blir friskare - får man många att sluta röka - får man mer i plånboken. Inga andra intressen än samhällsnyttan alltså. I USA verkar begreppet samhällsnytta inte ens existera i ordlistan.
Det intressanta med Sicko är att den är så träffande övertygande att massor av annars hatiska anti-michael-moore-typer, konservativa eller libertarianer som fanatiskt hatar allt som är det minsta kritiskt mot något i USAs grundläggande system, har unisont, i kör erkänt filmen många goda poänger och att USA har många stora problem med en hysterisk egoistisk människosyn där profit alltid är viktigare än solidaritet. Tack och lov att det faktiskt finns folk i det landet som inte är 100% egioster och skitsnackare - för ibland kan man ju undra. Sicko är som jag ser det den absolut bästa av Moores filmer - för den handlar inte så mycket om siffror, utan om den handlar om den lilla människan och på bristen på empati. Den har likt alla Moores filmer mötts av kritik av folk som hittat faktafel på siffror - men eftersom absolut inget alls i filmen bygger på siffror eller statistik - är det inte relevant. Apropå statistik och byråkrati - i filmen intervjuades en kvinna - som råkade ut för en trafikolycka och som sen fick en räkning från sitt försäkringsbolag - där ambolanstransporten vägrades ersättas - eftersom den "inte var godkänd med signatur" av kvinnan innan transporten. Kvinnan som låg medvetslös i sin bil skulle alltså ha vaknat och skrivit på pappret innan ambulanstransporten. Dumma stygga kvinna.
När Jag tidigare varmhjärtat talar om ökade privatiseringar av svensk sjukvård är det privata ALTERNATIV jag talar om - inte att skrota den offentliga vården - den får aldrig försvinna och försäkringssystem får aldrig någonsin vägra folk försäkringar eller vägra folk vård. Den amerikanska modellen är utan tvekan den vidrigaste som finns i något i-land på jordens yta och den är inte ens älskad av speciellt många amerikaner - men det kvittar - för USA är inte mycket till demokrati heller. Få röstar och lobbyismen har en hysterisk makt. Och gissa vem som har mest pengar till lobbyism - de som vill få igenom en statlig vårdgaranti, eller de privata försäkringsbolagen. Ett av de mer gulligare inslagen i filmen var det kanadensiska pensionärsparet - som inför en resa att åka och hälsa på just Moore, över dagen - såg till att teckna en försäkring extra. Reseförsäkringar är väl inget säger du - nej men eftersom den minsta lilla trafikolycka kan kosta dig 600 000 dollar UTAN i USA så… 
Filmens mest gripande scen - var övervakningskamerabilderna på hur en taxi dumpade en kvinna, fortfarande iklädd kläderna från sjukhuset utanför ett härbärge. En förvirrad och sjuk äldre tant. Det kvittar om det var juridiskt ok att göra så eftersom hon saknade försäkring - det är inte moraliskt ok att härbärget tagit mot dussintals personer på det sättet, många fortfarande iklädda katetrar och liknande från sjukhuset som slängt ut dem. Omänskligt. Ociviliserat. Sånt som inte ens skulle ske i mörkaste Sovjet sker varje dag i USA - hela tiden.
Nån sa om Moore, han gör dokumentärer som innehåller massor av småfel - småfel som hans kritiker förstorar upp över all betydelse. Men hans dokumentärer har däremot rätt på de stora frågorna - principerna och huvudragen är alltid korrekta. Jag är beredd att instämma till 100%. Det känns som det kvittar ifall det är 50 miljoner jänkare utan försäkring eller 38. Kritik mot Moores filmer är alltid så fokuserat på att misskreditera det han säger på basis av retorik eller detaljer. Principen kvarstår - i USA inte bara kan du bli vägrad vård av en rad anledningar - du blir det. I USA snackas det en massa om solidaritet och stolthet och friheten att leva som man vill - men rent konkret så styr egoismen och dollartecknen till 100%.
Jag sällar mig nu stolt till skaran som officiellt föraktar USA. Nej jag har inte varit där - jag är övertygad om att det finns massor av trevligt folk och massor som är jättehäftigt och kanske tom en del saker som vi skulle kunna lära oss av. Men det känns som det kvittar - Liseberg är också häftigt. Och ingen ifrågasätter avsky mot Nordkorea på basis av att man inte själv varit där. Kan USA-vänner kanske göra lite analogier gentemot de saker som DE hatar? Och vem fan har sagt att jänkare inte skulle kunna lära sig av andra - hur kan man bara vara så kär i ett land så som vissa liberaler är att de ser det som felfritt. Inget land är felfritt på jorden - USA tillhör definivt inte ett av dem länderna som ligger starkast till heller - inte för mig som faktiskt har en gnutta empati och som vet vad solidaritet betyder. Ursäkta om det lät förmätet - men jag undrar seriöst om klassiska liberaler, libertarianer och nyliberaler vet vad de orden betyder innerst inne. De vet vad ordet "jag" betyder. Det är jag däremot säker på eftersom jag själv är gammal klassisk liberal som gått till det socialliberala hållet när jag lärde mig utveckla lite empati för folk med åren. Mitt stora intryck av Sicko är dels hur hemskt det är i USA, dels hur bra det faktiskt är på många andra håll i Europa jämfört med här i Sverige. Sverige är tyvärr ingen ledstjärna att jämföra USA med.
Citat från en amerikan som sett filmen:
As an American this movie was one of the most depressing movies I’ve seen in awhile. Bowling for Columbine doesn’t even hold a candle to the disheartening realizations contained in this film. I walked away with a sick taste in my mouth having been reminded of how disgusting and heartless our bottom line policy making is. How sick it is to be imprisoned by the government through healthcare. How the healthcare system will tear down every other joy in your life until your 80, working 50 hours a week to pay the cost of staying alive, unable to stand against the rich or have the hope left to vote. Thus the propaganda arm of the American Dream prevails. I don’t plan to watch this movie again until I obtain citizenship in Britain, France, Cuba… or Ron Paul could get elected president and as a former physician he might actually fix the system.
Andra bloggar om: Sicko, sjukvård, försäkringar, Michael Moore, USA, antiamerikanism, liberalism, socialism, kommunism
Dokumentären Darwins mardröm gick på SVT igår kväll. Handlar om fiskeriindustrin kring Victoriasjön. Man kan av titeln tro att den handlar om miljöproblem, men den handlar primärt om ekonomiska och sociala problem.
Det var en riktig magsup den här filmen. Om ni sett Lilja-4-ever kan ni kanske förstå känslan den förmedlade av hopplöshet och elände. Fy fan vilket jävla eländes skitliv många i världen lever. Och fy fan faktiskt vad vi i Västvärlden inte gör saken bättre. Nej, det är knappast så att hela skulden på Afrikas problem ligger i kolonialism eller globalism, men som den här dokumentären visade: Det finns en hel del bekymmer som inte kan skyllas på annat än oss. Om inget annat, kan ingen som sett bekymren förneka att västvärlden faktiskt stjälper mer än underlättar för förbättringar ibland.
Så här ligger det till kring "the great lakes" i Tanzania-området:
Nån nisse implanterade den delikata och snabbväxande Nilaborren i Viktoriasjön för 40 år sen. Idag är nästan alla andra inhemska arter utrotade av denna glupska rovfisk vilket gör att sjön slammar igen och dör då en del av dessa arter åt alger. Så sakteliga kommer även Nilaborren dö pga detta. Redan nu syns kannibalism hos arten pga födobrist. Dvs snart är sjön steril.
Nilaborren ger ett par större företag en god inkomst (eller den var god, den minskar numera pga övermättad marknad). Folk från hela regionen lockas till platsen i hopp om arbete. Kvinnor prostitueras, män från landsbyar blir fiskare - AIDS sprids som en löpeld och tusentals dör i området av det. Som jag begrep det så äger fiskeriförtagen rättigheterna till fångsten, dvs fiskarna måste sälja, och själv har de inte råd att behålla något. Att köpa tillbaka fisken på marknad är otänkbart - Nilaborren är för dyr för deras plånböcker och dem är där för att tjäna pengar att skicka hem till sina familjer. Och eftersom ingen annan fisk finns i sjön, så tvingas dem köpa fiskrens. Jo ni läste rätt. Fiskrens. Ca 2 miljoner Afrikaner kring Viktoriasjön äter stekt ruttet fiskhuvud varje dag. Fiskhuvud som transporterats från fiskfabriken, dumpats på marken, och som sen anställda på ett sånt här konstigt "fiskhuvud-till-mat"-företag plockar upp för hand och hänger upp för torkning, utomhus. Från blöt lerig mark upp på ställningar fulla med flugor och fåglar. Överallt kröp maskar och en person i filmen berättade hur gaserna där gjorde att hon fick problem med synen, det sved i ögonen (!) Och att man nästan alltid är magsjuk när man jobbar där. Det var som 4e nivån i helvetet - jag har fan nästan aldrig sett en vidrigare syn än denna. Och den här ytterst undermåliga dieten, som säkert är smått livsfarlig också äter 2 miljoner afrikaner varje dag medans fiskfileerna skickas till Europa/Japan. Man fick också följa internationella konferenser på besök från tex EU. Det var bara axelklappningar och löften om förbättrade handelsavtal och ingen ville se baksidorna. Ett annat problem var att varutransporterna med fisk till EU förde med sig smuggelvapen från Europa rakt in i regionens problemhärdar.
Folk svälter alltså, mat finns men exporteras till en överfylld marknad till små vinster istället för att nyttjas av dem som verkligen behöver det. 95% av vinsten går till internationella företag och landets befolkning tjänar inget på det. Nej, utan industrin hade inget jobb funnits, å andra sidan hade dem haft mat istället och bott kvar i sina landsbyar och sluppit undan alla av slummens andra bekymmer med våld, mord, Aids och svält.
Runt i byarna syntes missionärer överallt, kristna och muslimska - folk som "hjälper" de svaga och fattiga med böner och predikan om avhållsamhet. Kondomer skall man akta sig för, det är bättre att inte ha sex med prostituerade. Visste ni att om man berättar för himlen att den skall börja regna så gör den det också? Jag behöver inte nog tydligt understryka vilket jävla kontraproduktivt opium för folket de missionerande religionerna är. Gör folk lite gladare i eländet javisst, men gör också att de tänker mindre på hur de kan förbättra situationen och skrämmer väck dem från att skydda sig vid sex. Missionärer - detta jordens värsta gissel.
Problemet är definitivt inte bara internationella samvetslösa företag som för pytteliten vinst plågar miljoner. Problemet är självklart att folket fastnat i ett dödläge där de inte kan ta sig ur det. Det finns ingen solidaritet och folkgår faktiskt ofta runt och längtar efter krig, eftersom krig skulle innebära jobb som soldat med mat på bordet och en liten lön. Helt otroligt nog är detta en vanlig inställning faktiskt.
Jag är inte kommunist, men ibland undrar jag om inte lite solidaritet istället för själviskhet inte skulle kunna göra för folk som lever så här. Vad stora delar av Afrika skulle behöva är förmågan/viljan/chansen att helt utan påverkan från omvärlden få tid på sig att forma sina egna stater och att de lärde sig innebörden av solidaritet. Man bygger inte upp ett rikt land genom att roffa åt sig matskålen, man gör det genom att plantera ny mat. Men för att det skall gå får ju inte en främling (EU) äga alla rättigheter och omöjliggöra ett sånt företag. Dvs alla internationella företag som kommer dit och utnyttjar resurser som landets egna befolkning skulle behöva borde faktiskt förbjudas eller iaf regleras enormt mycket hårdare.
Men vem skall se till det? EU tjänar in skattepengar på de avtal som våra företag tjänar och vi vill köpa fisken från dem till våra delikatessdiskar - plus att i CV ser det bra ut för EU att vi "hjälper" länderna med att bygga upp industrier. Och de lokala härskarna… vill bara smörja kråset likt alla despoter.
Det är en riktigt jävla eländig värld där inga lösningar finns, och ingen maktfaktor i världen står på de som drabbas sida. Socialister vill pumpa in mer kontraproduktiva bidrag som ger bidragsberoende. Globalister ser bara närsynt fördelar med att öppna industrier i fattiga regioner.. "mer jobb ju åt de fattiga"…
Jag kan sitta här och beskriva problemet, jag kan också lätt avfärda de naiva lösningar som folk på yttersta högern och vänstern har för världens ekonomiska problem, men nej, jag har ingen egen bra lösning. Jag ser bara vad som definitivt inte funkar iaf - och det är läget nu med korrumperade statschefer, ostyrda globala företag som kan bete sig som de vill utan samhällsansvar och naiva EU som skakar hand med dessa två parter och ger det lagligt stöd.
Globalisering gynnar tveklöst många delar av världen - Indien och Kina tex. Framförallt den fattiga delen av världen som kan erbjuda gott om arbetskraft, men inte när lokalbefolkningen inte får ta del av vinsten som ett internationellt företag gör - som på många platser i det korrumperade Afrika - då påminner det mer om kolonialismens utsugning. Det måste till extremt mycket hårdare lagar kring internationell exploateringsindustri.
http://www.darwinsnightmare.com/
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here
RSS Feed
