Det krävs fantasi för fantasy
För mig har det alltid varit beklagligt att scifi och fantasy inte får plats i de litterära finrummen. Det handlar väldigt sällan om de litterära kvalitéerna, utan det folk överlag ogillar är själva konceptet - att någon skriver om något som "inte finns", något "overkligt".
Jag vet inte hur det är med er, men jag är rätt säker på att 99% av det som skrivs i världens alla Nobelpristagares böcker inte finns. Skillnaden ligger snarare alltså i VAD för något som inte finns som det är man ogillar. Det sk "overkliga". Men beakta då att i tex fallet med scifi blir mer eller mindre det mesta som skrivs i den genren på något sätt lite mer verkligt med tidens tand. Och på vilket sätt är egentligen en fiktiv karaktär i en bok av Le Clézio som faktiskt inte finns mer verklig än en hob av Tolkien? De finns inte någon av dem. Punkt.
Och varför denna fixering vid att det ska finnas? Jag tycker mig se en förklaring på det. Bakom den där till synes så intellektuella ytan som litteratureliten har så finns det en stor mental brist.
Fantasy är ett utmärkt namn på en genre som just kräver detta av sin läsare. De pretentiösa litteraturvetarna där ute som ogillar allt som inte handlar om feministisk misär i förorten saknar just fantasi - och kan därför såklart aldrig någonsin ta till sig böcker som faktiskt ligger långt över deras förstånd. Inte UNDER som de själva ser det - utan precis som jag skrev - över deras förstånd.
Det har föga med språket att göra också. Visst finns det eländig fantasy och scifi med ett språkbruk så stelt, pubertalt och uselt att böckerna blir oläsliga. Men pröva läs Gene Wolfe. Hans böcker är ren och skär poesi i klass med världens främsta författare. Ni behöver inte gilla storyn eller upplägget, men prova läs en bok och återkom bara med kritik mot språket om ni kan.
Litteratureliten idag tittar inte på författarnas litterära förmåga - de söker endast efter folk som skriver om berättelser som de kan förstå.
RSS Feed
Jag kan väl instämma i en hel del av det där (även om jag inte vill uttala mig om vem som ligger under eller över vems nivå — det synes mig en helt poänglös snoppmätartävling). Jag skulle dock vilja tillägga två saker: det första är att jag tror att en stor del av problemet ligger i att man slutat se underhållning som ett litterärt värde. För låt oss vara ärliga: en stor del av fantasylitteraturen — inklusive en hel del av den välskrivna fantasyn, som t.ex. Robin Hobbs Fjärrskådartrilogi — är skriven med det primära (ja, till och med enda) syftet att underhålla läsaren.
.
Just att så mycket av fantasylitteraturen är ren underhållningslitteratur ligger nog också bakom att fantasyn i mångas ögon får representeras av vissa storsäljande, lättlästa böcker av tvivelaktigt litterärt värde, som t.ex. David Eddings olika inkarnationer av Sagan om Belgarion.
.
Och sedan är det ju en allmän trend att genrelitteratur — fantasy, sf, deckare, skräck, o.s.v. — tenderar att bli bedömd efter sina sämsta exempel, snarare än sina bästa. Varför det är så är för mig fortfarande en gåta.
.
Så även om jag tycker att det är hemskt tråkigt och inskränkt kan jag i alla fall intellektuellt förstå varför fantasylitteraturen blir så styvmoderligt behandlad. Märkligare är det då att science fiction lider av samma sak. Förvisso finns det gott om ren underhållning och eskapism där också, men där behöver man inte leta särskilt långt för att hitta litteratur som på stort allvar tar sig an stora, “fina” frågor, om än inte i diskbänksrealistisk dräkt.
Comment by Dr M — July 1, 2009 @ 4:26 pm
Jag tycker också att det är trist att att fantasy och sf behandlas så trist “uppifrån”, men att säga att de som ogillar fantasy gör det för att se saknar fantasi är mina ögon ungefär lika dumt som att kalla de som gillar fantasy världsfrånvända.
Comment by Maria — July 2, 2009 @ 10:39 pm
Maria: Så kan man ju också introducera sig på min blogg…
Comment by nihonshu — July 3, 2009 @ 1:04 am
Ja, det kan man… Hej hej.
Ursäkta om jag uttryckte mitt icke-medhåll på ett onödigt aggressivt sätt.
Comment by Maria — July 3, 2009 @ 1:20 pm
Maria: Medhåll med mig behöver man inte alls ha. Men en trevlig ton, framförallt om man är ny, är ett krav. Sen växer såklart toleransen med tiden.
.
Poängen med min bloggpost är inte så mycket att säga att litteratureliten är fantasilösa, som snarare att vända på steken från deras nedlåtande attityd gentemot fantasy/scifi och visa hur sådana kommentarer ser ut på andra hållet. Det är ju kotym att hacka ner på fantasy med nedlåtande ton inom “dessa” kretsar och ingen ger replik med samma ton. Tyckte det helt enkelt var på plats.
.
Nu tycker jag förvisso personligen att många litteraturvetare ÄR fantasilösa och intellektuellt tråkiga - eftersom de bevisligen ogillar allt som inte är 100% socialrealism bara för att det inte är socialrealism - men det är inte riktigt poängen.
Comment by nihonshu — July 3, 2009 @ 2:05 pm