Läste klart den tredje delen av Baxters Manifold-serie igår. Manifold: Origin. Tyckte den var minst lika bra som föregående bok faktiskt, kanske t om lite bättre för min smak eftersom den var betydligt mer återhållsam och gav ett mindre stressigt tempo till historien. Jag gillade den mycket pga hur den tog upp mänsklig evolution på så många intressanta sätt. Ett favoritämne för mig.  Det finns en fjärde essäsamling som innehåller lite kortare historier som jag inte äger. Men i det stora hela är det en trilogi på 1500 sidor som ni verkligen bör läsa där böckerna i sig med samma huvudrollsfigurer men i olika berättelser så att säga blir en del av Manifold-konceptet där det inte bara finns parallella universum, utan en oändlig mängd med parallella parallella universum osv. Oändlighet kan liksom inte reduceras i bara en nivå på parallellt Jag ger boken Manifold: Origin 4a av 5.

Spoilers: I boken Origin tas ytterligare en förklaring på Fermis paradox upp. Den här ggn är det helt enkelt bara så att anledningen till att rymden är tom på aliens är att den är tom på aliens. Det finns liv i universum, men just intelligent liv finns enligt den här boken absolut ingenstans mer än på jorden. T om med i parallella universum. Hur exakt det här konkret presenteras får ni läsa om i boken. Men det är rafflande och kretsar kring en vandrande måne som besöker parallella universums jordklot och fiskar upp homonoider på sin resa.

Jag gillar verkligen skarpt hur bra Baxter skildrar allt ur olika homonoiders perspektiv. Vi får följa med Australopithecus i deras hårda enkla vardag där liv och död är förgängliga ting. Homo erectus och även Homo neandertal spelar också en stor roll. Neandertalarna skildras kärleksfullt som ett robust släkte som troligen är lika intelligenta som homo sapiens, men som har en annan syn på allting vilket gav dem svårigheter att konkurrera med oss. En väldigt okreativ och konservativ ras som varken har kärlek till ordet eller konsten. Istället ligger deras intelligens kring sinnena och naturen. En för Homo sapiens okänd förmåga att ta till sig miljön runt omkring sig. Väldigt fascinerande läsning och jag som gammal arkeologistudent köper det rakt av. Det känns både kul och väldigt trovärdigt. Baxter skulle bli en spännande antropologiforskare.

Med i boken finns också andra släkten, och det viktigaste förrutom nämnda är en ättlingsgren av Australopithecus som på en parallell jord överlevde och evolverade enormt. En väldigt syrerik jord som främjade deras fysiska utveckling och intelligens. De ser som som gigantiska gorillor på upp mot 2.5 meter, men har en intelligens visa överlägsen Homo sapiens. Homo Superior med 2 miljoner års teknologisk utveckling i ryggen - men trots det ett totalt ointresse av vetenskaplig utforskning. Allt kretsar istället kring den egna härden och hemmet och brukandet av jorden. Superbönder helt enkelt. Dessa raser försöker så tillsammans lösa mysteriet med vad som gör att de alla befinner sig på denna hoppande måne som byter jordklot/dimension hela tiden. Eller rättare sagt, homo superior löser det mesta och de andra spelar sin roll i spelet.

Jag har avslöjat en hel del nu, men resten av svaren får ni läsa i boken. 

Centauri Dreams tar upp Fermis paradox ur ett perspektiv som påminner mycket om Baxter bok nummer två i Manifold-serien. Manifold: Space. Bra läsning.