Det finns alltså inga som helst moraliska eller praktiska problem med att låta bli att svara på okända telefonnummer eller för främlingar på dörren. Det är bara vinst - man slipper idioterna direkt och jag har aldrig missat något viktigt. Och jävlar vilka idioter jag har råkat ut för när jag råkat öppna eller svara. Bränt barn skyr elden - det är bara något som stör en på okända nummer eller med okända ansikten utanför dörren. Jag har telefonsvarare, skulle det vara någon jag vill tala med så förutsätter jag att de talar in ett meddelande. En teleförsäljare gör ju aldrig detta såklart. Jag har brevinkast där personer kan lämna meddelande.

Mitt hem är min borg, där bestämmer inte DU om du ska få tala med mig eller träffa mig, det gör jag själv. Det är ohyffsat av DIG att tro att DU har rätt att bestämma när jag ska tala med dig eller inte. Det är den enda relevanta hyffs-faktorn i detta vad än vissa som ältar om hyffs och etikett tror. För en miljon år sen var alla telefonsamtal viktiga - för då ringde varken TVpejlarsvin eller marketingarslen - då kanske man kunde tala om hyffs. Men numera är telefonen mest ett ondskefullt föremål som terroriserar människor.

Jag vet vad som stör mig och vad jag anser är ohyffsat: Folk som talar om för andra att det är ohyffsat när man inte vill tala med dem. Kliv ur statar-samhället för helvete. 

Jag vet vad som stör mig och vad jag anser är ohyffsat: När folk ringer hem till en och inte talar in ett telefonsvararmeddelande och sen påstår att de ringde en men "inte fick tag på en". Jag anser att det tillhör hyffs att man talar in ett meddelande på telefonsvararen om man ringer och vill något så att jag slipper lägga ut en kostnad för att ringa upp igen. Nu ringer jag aldrig upp folk som ringt om de inte talat in meddelande, för då förutsätter jag att det inte var något viktigt heller. Men vissa envisas med att istället ringa om och om och om igen. Så kommer man hem, ser 4a missade samtal på nummerpresentatören och så tror man att världen gått under och att alla dött minst. Varpå man ringer upp och så säger de att de bara skulle fråga en sak… MEN ANVÄND TELEFONSVAREN DÅ JÄVLA SPÅN. Be mig ringa upp dig eller något. Du vet, den funkar faktiskt… annars hade jag inte haft den.

Jag är alltid skeptisk mot alla statliga kanondeklarationer (nej inte vapen, utan textsamlingar om utvalda "viktiga" saker). Danskarna är flitiga kanonskapare och det innebär att de därmed har skapat flertalet manifest som innehåller en massa extremt selektivt valda texter för div ändamål. Kultur, historia, sport och nu en demokratikanon.

Danskarna senaste manifest är alltså en demokratikanon som innehåller valda historiska personer och händelser som den danska staten då anser representerar vad dansk demokrati är och kommer från. Allt från Athen till danska filosofer nämns. Det krävs inte mycket kritiskt tänkande för att inse hur selektivt subjektivt sånt här är och att det egentligen är lite som om staten skulle göra en lista på vilka maträtter som är goda kontra alla de som då inte är goda. Jag stör mig alltid jättemycket på när folk försöker definiera och förenkla så komplexa saker som "vad är svensk kultur" osv. Det går liksom inte att reducera ner i allmogeskåp från Värmland och knätofsar och sen lista detta i en pamflett utan att det blir väldigt okritiskt och ovetenskapligt. Att säga att "dansk demokrati" vilar på X är ett ganska modigt uttalande, eftersom exakta kopplingar i historien är ren spekulation. Det finns alltid en massa mer eller mindre luddiga och osyliga processer som ligger bortom enskilda personers verk och ord som oftast är viktigare för tillkomsten av saker. Det är ju som jämförelse inte så att evolutionsteorin bara trillade ner från skyn med Darwin, eller att franska revolutionen ensamt skapade anti-adliga tankar. Saker som manifesteras med kända personer och händelser kommer ju sällan bara ur dessa händelser eller ens lite grann ur dessa händelser. Det är väldigt ovetenskapligt att tro att man då kan reducera tillkomsten av demokrati med att lista greker, romare, jesus, och en massa filosofer och uppror. Det finns liksom så mycket mer som spelat roll i större abstrakta saker som ekonomiska strukturer och synen på auktoriteter hos olika samhällsklassar osv osv osv. Abstrakta saker utan tydliga ansikten som går att sätta i en kanon.

Men jag kan förstå att danskarna skapar sånt här ändå. De utsätts mer än något annat land i Europa för påhoppningar mot demokratins grunder och fega länder som Sverige stöttar knappt dem. Både utifrån från blodtörstiga antidemokratiska muslimer men också innifrån från ignoranta "intellektuella" som inte förstår att vissa saker måste man slåss för då de faktiskt står under hot. Sverige borde kanske titta på liknande saker - inte för att det går att genomföra en kanon som blir objektiv, men för att principen ser till att stärka det som kanonen handlar om. I det här fallet demokratin. Det innebär inte att man inte ska kunna bli mer kritisk i analysen av demokratin än man är idag, bara att den ska vila på en bra och lättillgänglig antologi av tveklöst viktiga händelser. Att det sen kan bli så att oviktiga texter kommer med och viktiga texter utelämnas är självklart sant. Men vill man skydda saker under hot så är alternativen inte så många fler än att man försöker komma med manifest och inte bara tror att det löser sig självt. Demokrati är liksom inte en sak alla vill ha bara man erbjuder det så som vissa inbillar sig. Det är något som t om folk mitt ibland oss, uppfödda på det, faktiskt vill motarbeta.

Det är ytterst underhållande hur kristna människor (bokstavstroende då) mer än gärna häver ut sig citat från allt från Darwin till Einstein för att ljuga samman något om deras religiositet för att det ska passa den kristna propagandan. Likaså älskar kristna att läsa väl valda bibelverser för varandra och de som de vill pracka på sin tro i åsikten att vissa bibelverser i sig innehåller stor visdom.

Men skulle en ateist ta ett enda litet citat ur bibeln som är obekvämt, tex de som finns om folkmord och säga något kring det… DÅ helt plötsligt gäller saker som "texter ska läsas i sitt sammanhang". Man kan alltså bara plocka ur citat ur texter som bibeln om man är kristen och läsa upp på högmässan. Det här gäller inte minst även liberala kristna som likaså vänder bibelns innehåll ut och in så att det ska passa med allting annat i samhället. Kudos till fundamentalisterna som ändå trots allt inte urvattnar sin bibeln till att skulle täcka in alla möjliga svar. Även om det är enfaldigt att tro att jorden är 6000 år gammal så är det iaf lite mer logiskt än svammel om att "en dag för gud är som tusentals år för oss" vilket fortfarande tex inte förklarar det att jorden inte alls "skapades" utan hela tiden omformas än idag. Nåja…

Antingen är kristna så otroligt korkade att de inte förstår att man inte kan använda källkritik och sammanhangsargument när det passar, eller så är de så korkade att de tror att inga icke-kristna ska lägga märke till hur de är ytterst hycklande och selektiva. Ja jag säger "korkade" eftersom det är förolämpande mot min intelligens ifall ni inte tror jag skulle lägga märke till det som ateist. Kom igen liksom…

Komiskt och tröttsamt är det iaf varje gång det sker. Och det sker jävligt ofta vill jag lova i diskussion med bokstavstroende. De tror att bibeln är guds ord - men bara de strofer och de tolkningar som passar dem själva eller deras mall. Det här med "ordagrant" gäller vissa valda strofer - andra inte. Selektivismen vet inga gränser och urvalskriterierna kan heller egentligen inte förklaras faktiskt mer än att man har en tolkningsmall: Så här är guds budskap - och då anpassas de texter som finns i bibeln så att det stämmer in med detta. Det innebär att vissa texter kan läsas ordagrant - andra måste "läsas i sitt sammanhang" - ett sammanhang som man sen som kristen väljer så att det passar.

Att detta är enfaldigt och raka motsatsen till kritiskt tänkande - det kan man inte få dem att förstå. Den här barriären kommer alltid finnas mellan mig och alla kristna - jag kan respektera kristna som personer utifrån massor av saker - men aldrig någonsin deras religiösa tro.

"Att läsa en bibelstrof i sitt sammanhang" betyder inte alls det att läsa den i sitt totala sammanhang - utan i det sammanhang som de kristna gillar. Den mall som de vill att bibeln ska tolkas i. "Sammanhanget" stannar alltså långt innan det når "sammanhanget" som ju trots allt inkluderar allt från maktens behov att med religion styra medborgare till enskilda lycksökares behov under antiken till att bli kända eller att kristendomens HELA budskap återfinns i andra äldre religioner och att "sammanhanget" alltså visar oss att bibeln inte är annat än en rent plagierad människohandsprodukt skapat under väldigt starka tendentiösa former med många syften som man i "sammanhanget" borde ta hänsyn till. Hela den källkritiska midevippen med andra ord. Den är också viktig att tänka på i "sammanhanget".

Kristna som säger att bibelstrofer ska läsas i "sammanhanget" vet alltså öht inte vad "sammahang" betyder.

En av science fictiongenrens största och mest betydelsefulla författare Arthur C Clarke är död i en aktningsvärd ålder av 90 år. Arthur C Clarke, mannen bakom brillianta saker som "2001" och inte minst en av SF-litteraturens bästa och mest hyllande böcker: "Möte med Rama". Mänskligheten är ett geni fattigare.