Fan vilken dålig dag. Folk dör över hela världen och ekonomin ser mörk ut för de flesta västländer. Som om det inte vore nog med det så känner jag mig (ovanligt) sinnesslö. Lägg därtill huvudvärk. Ovanpå det har vi hunger OCH dålig mage samtidigt. Lägg till detta ett tomt kylskåp som inte kan lösa hungern. Sen bråkar min dator med mig, har problem med att packa upp mina piratkopior, får CRC-fel hela tiden som är småtrassliga att lösa. Min dator låser sig också hela tiden. Skulle behöva formatera om den en miljon ggr känns det som. Och så är jag uttråkad också. Och ovanpå allt ett hysteriskt väder med mustiga kulingvindar och stirrigt snöfall samtidigt.

Men jag får väl ta det som en riktig skåning och istället säga: Seå laaaa dom baora geå peå, vei klaorar åss nåck enndeå

 

(bild stulen från wikipedia)

Från ärade Blogge:

Besökaren 2.0 levererar efter en längre utvikning kring demokrati en utmaning till ett antal bloggare i form av tre enkla frågor: a) Vad är det största problemet med dagens demokratiska system? b) Hur ska vi lösa det? c) Är det rent av så att demokrati kanske inte är det bästa (man måste få väcka frågan – och argumentera, även om man kommer till slutsatsen att vi har ett perfekt system). 

Mina åsikter på begäran:

A: Det största problemet med demokrati är att folk inte alltid vet det bästa för landet eller ens för sig själva. Och det är en dyrbar lek att låta dumma och ignoranta människor ställa till det på en så allvarligt nivå som nationell politik trots allt är. Man kan ha olika perspektiv och värderingar och det är viktigt att understryka att det inte är det jag åsyftar nu. Det är inte en universell sanning att alla blir lyckliga av individuell frihet eller kollektiv trygghet - det är en åsikt och det jag snackar om handlar snarast om mer tydliga sakfrågor. Ska vi ha kärnkraft eller inte. Ska vi vara med i EU eller inte. Högre bensinskatter eller inte. Frågor där det faktiskt finns en massa fakta bortom åsikterna som det krävs kunskaper för att känna till.

Ett mindre problem med demokrati är dess oförmåga att agera snabbt och effektivt - just eftersom man måste ta hänsyn till att alla beslut inte skadar folk. En fascistisk stat kan alltid agera mycket mer kraftfullt och med enormt större effektivitet, men det sker istället då på bekostnad av att det som sker inte behöver vara vettigt - bara att det sker effektivt.

B: Det löser vi aldrig eftersom inga människor är perfekta. Däremot kan man ev förändra det och mildra en del problem. Tex kan man tänka sig att det krävs förkunskapskrav för att få lov att delta i omröstningar. Man måste bevisa att man kan vissa frågor som ligger bortom ideologi och värderingar för att just få rösta om ideologi och värderingar. Dvs man måste känna till lite om hur lagar stiftas och vem som bestämmer över vad inom staten innan man får lov att sätta en person till makten över allt detta. Inget avancerat utan gymnasial grundnivå bara och något man måste upprepa med 10 års mellanrum ifall man vill rösta. Demokrati och frihet måste nämligen inte innebära kunskapsmässig nonchalans så som det är idag där frihet är ett så heligt ord att skyldighet blivit ett skällsord. Skyldighet att ta ansvar för sin röst genom att se till att man vet lite om det man vill rösta om och kan visa upp det för alla andra i samhället som faktiskt på ett eller annat sätt "drabbas" av vad jag röstar på. Folk ska alltid få rösta som de vill - men de bör bevisa först att de har grundläggande koll på saker och ting så att jag som med-medborgare inte behöver känna att mitt öde och mitt liv ligger i händerna på folk som knappt vet vad de själva heter. Jag kan acceptera olika åsikter och att min vilja inte behöver bli den som segrar i ett val - men inte att någons åsikt bygger på total okunskap.

C: Demokrati är som sagt inte utan fel, men i de flesta situationer är det det system som garanterar att allt som bör sägas och göras förr eller senare blir sagt och gjort och det är det viktigaste som jag ser det. Detta faktum om garanti kan inget annat system, varken beprövat eller teoretiskt obeprövat ändra på eller tävla med. Man behöver dock inte likställa demokrati med det system vi har idag, där folk utan ansvar för sina röster och utan några krav på sig får rösta som de vill. Jag kan dock tänka mig situationer där "apparaten" behöver gå fortare och att en regering inte ska behöva gå igenom riksdagen för alla beslut - dvs en "paus" på demokratin vid krig eller naturkatastrofer. Däremot så ska denna tillfälliga "despotism" alltid just vara tillfällig och sen alltid vara föremål för granskning när det problem som krävde en kraftfull och snabb regim upphör att behövas. (Det är detta som förövrigt var tanken med despoterna i antikens Rom för den som inte visste, och oftast var en despot alltså tillsatt för att styra under tex allvarliga hot, dvs en vald tillfällig ledare som har nästan total makt över allting.)

Bor man i lägenhet är man rätt ofri jämfört med någon med eget hus. Men jag tycker allt att det finns värre boenden än hyreslägenheter. Tex de där man äger boendet, men måste lyda andras åsikter i en nivå som ofta är större än lydandet i hyreslägenheter. Här är mina top 10 anledningar till att jag aldrig skulle vilja bo i en bostadsrättsförening (om det inte gav mig en stor ekonomisk vinst av något slag såklart, jag är ju inte dum):

1 - Idioter som vill bestämma över ens liv

2 till 10 - Samma anledning.

På TV kom häromkvällen ett uttalande jag inte riktigt tror på. En språkvetare sa på frågan om våra kunskaper om grammatik försämrats - att de inte gjort så. Språket "ändras" sa hon, "ord kommer ord går - men vi blir inte sämre på det". Hon la även till att det i alla tider funnits folk som beklagat sig över att språket försämrats så det var inget nytt det heller.

Jag vet som sagt inte om jag köper resonemanget rakt av även om hon såklart har en god poäng - framförallt köper jag dock inte det sista som bara är postmodernistisk retorik och inget egentligt argument mot frågan. Jag kan självklart hålla med om att folk idag troligen har högre läskunnighet än för låt oss säga 150 år sen då folk inte gick mer än i grundskolan (knappt). Men det är ju fortfarande ett faktum att ungdomar skriver allt sämre betygsmässigt och har så gjort i takt med att skolan blev mindre auktoritär och invandringen påverkade demografin. Dvs - nog sjutton har vi en nedåtgående kurva kring det egna språket.

Man kan inte direkt säga att det beror på högre krav heller eftersom det är betydligt lättare att få godkänt i ett ämne idag än motsvarande 3a i betyg från förr i världen. Det vet jag, eftersom jag upplevt båda skolor in persona. Jag har både sifferbetyg och bokstavsbetyg.

Men det där har mest med betygen att göra. Mer relevant för diskussionen är huruvida språket då försämras överlag. Det vet jag inte om det gör för gemene man, men jag vet att språket i en 1800talstext från en känd författare ofta är betydligt mer ordrikt och omväxlande än dagens språk hos dagens kända författare. Om jag läser en välskriven text idag, av en nobelpristagare i litteratur (och det har jag gjort) så är ju berättelserna på en sådan nivån självklart ofta fantastiska (därav nobelpriset) men det vettefan om ordförrådet är så lysande alltid. Om jag jämför med en roman från 1800talets slut, tex Mary Shellys Frankenstein eller någon annan text från den mer romantiska perioden så är språket där helt absurt mycket mer ordrikt och man är som modern människa och svensk nästan nödgad att sitta med en Oxford Dictionary för att kunna läsa igenom den och påstå att man förstod alla engelska ord i den. Inte någon modern författare skriver på samma sätt.

Jag säger inte att det behöver bli bättre litteratur bara för att man kan 10 synonomer mer för varje ord än författare idag kan eller använder, det är självklart en konst att uttrycka sig enkelt och snyggt likaså - men jag hävdar bestämt att språket är rikare i den ordrikare texten. Och däri ligger poängen. En trend om att "förenkling är inte bara acceptabelt, det är bra, och vi förnekar i princip att det existerar" har inletts som i slutändan knappast kommer innebära bättre litteratur. Om allt tillslut ska sägas med de 100 ord som folk kan så blir det ju inte ett bättre språk eller hur?

Människan är nyanserad och vissa mer än andra - alltså innebär varje förenkling av språket att en nyans blir svårare att säga. Det är skillnad på "ty" och "därför att" på ett emotionellt plan även om det egentligen är samma sak. Det finns olika känslor bakom ordvalen som försvinner när folk slutar skriva "ty". Människor talar i koder till varandra, koder som folk uppfattar olika, ibland inte alls. Att då sluta använda för att blidka de som inte alls använder är absurt. Men så är kraven idag - den författare som envisas med att använda ord som "ty" och "ehuru" kan få svårt att bli publicerad eftersom förläggare och folk idag inte vill ha dessa orden. En ovilja till ord som jag är rätt säker inte alls har framkommit på ett bra sätt, utan som ett resultat av att dumhet inte längre får kallas dumhet.

Nu tillkommer det ju ord hela tiden som ej fanns förr. Spamma, messa och andra internetbaserade svengelska ord inte minst och sen lägger ju även ungdomar i storstäderna sig till med låneord från alla invandrares kulturer. Precis som vi alltid importerat ord från andra folk under hela historien. Det är ju så det ska vara. Det är ju egentligen bara bra för svenska språket att vi får ordet gussen som synonym till tjejen. Men det blir ju trist och språket reduceras om vi bara sa gussen istället för tjejen, tösen, flickan osv. Och det är ju exakt den trenden som sker. Ord kommer javisst, men ord går framförallt.

Jag skulle vilja påstå att bortfallet i konkret bruk inom litteraturen är större än tillkomsten av nya ord hos samma författargeneration. Jag är inte imponerad av hur svenska författare idag skriver rent ordförrådsmässigt. Och jag tycker inte det är bättre internationellt heller. Vissa författare lägger sig till med "gussen", men sen är det allt de kan säga också. De har glömt använda alla andra ord som finns för samma sak.

Jag stör mig inte heller jättemycket på att man blir svengelsk. Jag vet att många avskyr när folk lägger in engelska ord i svensk text. Mig stör det inte alls. Inte så länge man ser att människorna också kan de svenska orden och att ett nytt ofta engelskt ord alltså inte ersätter och utraderar ett gammalt. Det är först då som det blir en förlust för språket, fram tills dess är det fanimig en berikning - en ny synonym som kan ge uttryck för en nyans.

Ett bevis för att det är så här och att språket försämras är att jättemånga avskyr att man t ex säger "kontext" istället för "sammanhang". Ni måste ha hört folk reagera på sånt. Jag tycker att jag hör folk gnälla över sånt ofta i alla fall. Att orden betyder samma sak är korrekt och kontext är definitivt onödigt rent funktionellt i vissa sammanhang. Men - det är trots det en nyansutökning av språket som kan fånga speciella känslor som "sammanhang" inte kan och vise versa. Jag vet inte om man ska kalla den här förenklingsfascismen för språkjantelag - men otrevlig är den iaf. Den är som jag ser det mycket mer otrevligt än när någon på basis av överlägset ordförråd dominerar någon annan som tex inte vet vad kontext betyder - det som alla jantar stör sig så mycket på.

Jag förstår inte varför det ska vara så att de som kan ordet kontext inte ska använda det utan att skämmas, medans de som inte kan det ska slippa lära sig utöka sig begränsade ordförråd. Det är ju smått absurt att man ska behöva följa sådana pöbelfasoner bara för att inte stöta sig med folk. Samma jävla PK-folk som lär ut på universiteten att ordförrådet hos folk inte sjunker eller försämras - bara "ändras" håller i liv dessa dogmer på en akademiskt legitimerad nivå. Likt språkvetaren på TV.

Samma jantelagsakademiker som säkert skulle tycka att "ehuru" och "ty" är onödiga ord. Jag vet vad jag tycker är onödigt att vi betalar skattepengar för - språkvetare som försvarar språks reducering för att blidka pöbeln som känner komplex när någon säger "kontext".

På 1800talet kunde folk som inte kunde läsa och skriva så väl faktiskt acceptera att de inte kunde detta. Och kunde de inte acceptera det så försökte de som kunde och hade möjligheterna till det skola sig. Visst fanns det stackare som därmed aldrig fick chansen i den tidens hårda och orättvisa samhälle. Men principen var att man inte föraktade kunskap - man respekterade den och de som besatt kunskap behövde heller aldrig känna skam så fort de sa ett ord som pöbeln hade svårt att förstå.

Folk idag lär sig att alla är lika mycket värda rent objektivt som människor och att vårt arv som adel eller bönder är mindre viktigt för hur vi ska bedömas än vårt agerande - och det är ju helt rätt. Men man blandar samman detta med att vissa faktiskt haft en intellektuellt sett rikare barndom och därmed som vuxna behärskar ord som alla (lika mycket värda människor) faktiskt tyvärr inte kan. Och det tål folk inte idag längre och ser det som ett angrepp på deras värde. Folk som kan mer ska hålla tyst och inte såra de som kan mindre genom att de som kan mindre ska slippa märka att de kan mindre. Språkets förenkling är tyvärr den främsta kanalen för denna fascistiska kunskapsdemokratisering.

Notera ironin att jag ifrågasätter en expert (språkvetaren på TV) samtidigt som jag ifrågasätter kunskapsdemokratiseringen. Men det beror på att experter idag tyvärr numera också är offer för kunskapsdemokratiseringen och ofta lär sig en massa smörja som att fakta inte är mer värt än tyckande - dvs de lär sig tycka istället för att syssla med fakta, även som akademiker. Och jag tycker nog allt att hennes tyckande inte står bättre pall för faktagranskning än mitt tyckande i det här fallet.

Uppdatering: Svd har en artikel om språk.

Andra bloggar om: Språk, kunskap, demokrati, litteratur, lingvistik, kunskapsdemokrati, språkvetare, postmodernism, auktoriteter, relativisering, språkets historia, grammatik, svenska, Sverige, svenska språket

På nätet hittar man allt möjligt skit. Tex en dialog mellan två kristna republikaner. Jag kommenterar ena inlägget eftersom det hyser en vanligt förekommande bild hos den kristna högern i USA. Jag tar det på engelska ifall att personen som skrev skiten hittar hit. Stavfel på engelska behöver ni inte påpeka, ty engelska är liksom inte mitt huvudspråk och jag försöker inte låtsas som att det skulle vara det heller.

Dear Shelley,

Seriously, does anybody ever cry at an Atheist’s funeral?

Yes. Why shouldnt we? People cry for the ones they love, regardless of religious convictions.

I mean, since Atheists believe in evolution which means they think that people are not humans but animals. To an atheist the loss of a person is no different to the loss of a rat or a cow.

Wrong. Why should atheists care the same for any form of live simply because some of us believe in evolution? That doesn’t make any sence. People cry for those close to us - and no religion changes that. You wont cry when a stranger dies, I wont cry for the stranger as well. Nobody cries for those we don’t love. I dont love a rats simply because I believe in evolution, but I might cry for A rat if it was my pet and died. It doesnt matter if you are christian or if you are an atheist - love towards people and animals are an individual thing. Some love people more than others. Some loves animals more than people. Some hate animals. Some hate people.

But it might be right that atheist tend to care more for animals (but not less towards humans) than christians do since we dont have the notion that the animals are here on earth simply for our use and amusement, like the bible says they are. We respect life in general. You obviously dont even respect human life.

Since Atheists are nothing but miserable Liars, Cowards and Murderers, after all, why would anybody in their right mind weep over the dead rotting corpse, or bone chips and ashes (that get mixed together with those of others from the crematory) of a worthless dead Atheist?

0.01 Percent of all convicted prisoners in American prisons call them selfs atheists. Thats far less than the actual number of atheists of America in any survey, wich means that christians are much more "Liars, Cowards and Murderes" than atheists are. If anyone should be regarded as not caring for human life its the Christians since its them who live their life for the afterlife and not for this life. Its atheists who are the ones who by all logic should cherrish life like no one else because this is the only life we believe in. How can you not even get that right? It is simple logic.

And what epitaph do you engrave on an Atheist’s grave marker? Perhaps some kind of pagan symbol?

No. Since pagans believed in gods that would be very logical would it? But logic seems to be someones less strong side here. *lol*

A Playboy center-fold or some secular approved text like: “Here lies the only good Atheist, which is a dead Atheist”. What else is there say? Nothing at all. No last words, no last rites, no flowers, no anything.

Ah, the ignorance and condemning words of Christians. Wishing the death out of people. Could it get more ironical when someone preaches who good they them selfs are and in the same context wishing the death out of others. Your self-righteousness and hatered are by the way Christian sins. How about preaching something of the true meaning of the bible for a change? You know - "the golden rule"… Guess you missed that part.

Every time an Atheist dies, the world is better off as a result of that dead Atheist being dead, & its damned God-forsaken soul burning in the fiery pits of Hades.

Hades? I thought you where a Christian? Believing in Hades makes you a Christian who really is a heathen and that will make you burn in hell if anything, since that makes you a liar about your true beliefs. But since you obviously dont know much I guess your god will forgive you on that one. Oh you didn´t know? The Christian god forgives and loves - just like a hippie - thats just about all that he does. He dont bother on small things like helping people and children in need and such. A couple of million deaths by starvation, disease, hurricanes and other non-man-made-things goes with the territory. As does the risk of death by christian crusaders. ‘Cause God ain’t nothin’ but sweet non interfering love baby.

And no, threats about godly wrath doesnt scare me. The only fires Im afraid of is those wich religious idiots starts.

Which begs another related question, do Atheists cry at funerals? If so, why? Since Atheists hate God, and they hate Family, and they hate America, who are they crying for?

Another question? You have already declared that you dont understand anything about feelings and love (or atheism and christianity… or anything). And what the fuck has America to do with anything regarding funerals and death? Is America dying? Yes I guess you are right on that one. Dying from the wounds "good" Christians have inflicted upon it while changing it from a country of freedom and tolerance as it was up to the 19th century to a evil and ignorant "Christian" nation of the 20th and 21 century.

It is true: The only good Atheist is a dead Atheist.

I truly don’t believe you have read any part of your own precious bible since hate based on ignorance is all that we see you write. Even I as a Hades-burning infidel knows that isnt the meaning of Your goddamned religion.

3000 miljarder dollar har USAs Irakkrig kostat jänkarna. Behöver jag ens nämna vad 3000 miljarder dollar skulle räcka till? Jag skulle tro att det skulle räcka både enorma skattesänkningar och välfärdsåtgärder under flertalet decennier för alla jänkare. Men prioriterar man meningslösa och misslyckade krig i främmande länder istället för det egna landets välfärd så gör man och eftersom USA är en demokrati är det ju uppenbarligen folkets vilja. Helt obegripligt att nån jänkare som är det minsta vettig kan få för sig att rösta på nån som vill fortsätta spenderandet på krig i nästa presidentval.

Med andra ord är en majoritet av alla jänkare inte vettiga. Enkel demokrati- och utgiftsbaserad kalkyl.