Frihandelns lovsång
Vad är frihandel? För den som inte råkar veta det är frihandel när (oftast) en nation inte har tullar eller restriktioner mot varor och tjänster från andra länder. Vanligast är att länder har viss form av protektionism (dvs motsatsen till frihandel), för att skydda den egna marknaden från priskonkurrens från andra länders industrier så sätter man upp tullar och förbud vid nationsgränsen. Protektionism och frihandel är inga nya fenomen - dessa saker har varvat varandra mer eller mindre sen antiken. Olika situationer, olika synsätt. Men oftast har protektionism dominerat - inte minst under renässansen och den tidigmoderna tiden då kungar påivrade av adel och borgarklass ofta ville skydda den interna marknaden i sina länder. Förr i tiden fanns det ingen lovsång att sjunga kring frihandel, eftersom den helt enkelt var mindre betydelsefull. Det är med den moderna tidens transportmöjligheter som frihandel är mer intressant.
Om frihandel tycker jag oftast om, men det är blandade känslor. Det är uppenbart att frihandel gynnar den globala ekonomin totalt på många sätt och att det med hyffsad säkerhet garanterar att den billigaste varan alltid finns tillgänglig för den medborgare i en nation som tillämpar frihandel. I det långa loppet kan billiga varor och billig produktion leda till vinster för många människor.
Det är också otrevligt när man som kötthandlare nu tex vägras rätten att köpa brasilianskt kött, eftersom lobbyister från tex den irländska köttindustrin sett till att stoppa den handeln helt, så att deras dyrare kött får större ensamrätt. Otrevligt för oss kunder, och otrevligt för de brasilianska köttproducenterna.
Invändning ett. Jag vet också om att protektionism är ett sätt som kan skydda viktig industri i länder. Det förespråkarna för frihandel glömmer bort är att i vissa länder är vissa industriformer väldigt viktiga för det landets ekonomi. Stora delar av bnpn står och faller med vad industri X producerar. Så att skydda marknaden för en industri kan vara ett smidigt sätt att se till att ett lands viktigaste industri överlever prisdumpningar från länder som har lägre produktionskostnader. Det finns alltså en logik i att Irlands köttindustri skyddas, för det gynnar Irland att deras stora köttindustri gynnas. Det gynnar dock inte nån annan i EU, så där ligger det stora problemet.
Invändning två som jag har mot frihandel är att småproducenter i tredje världen kan få svårt att överleva mot den globala industrin. Deras länder har inte våra västländers skyddsnät eller valmöjligheter. Så när billigt industriell bomull från sydamerika dumpar priset i Ghana på bomull så kan ghanesiska bomullsproducenter inte längre sälja sin bomull på marknaden. Och I Ghana växer inte möjligheterna eller nya jobb på träd. Applicera nu detta på precis alla varor som produceras lokalt i tredje världen. Här finns ett allvarligt problem för att utvecklingsländer ska kunna utveckla egna industrier. Om de inte kan konkurrera med globala industrier är de rökta. Det är ju så att även om ekonomin är global så är inte ekonomin global så att säga. Vissa länder har helt andra lägre prislägen än andra och det har de för att de är mindre utvecklade oftast. Samma aspekt gäller det motsatta. Ett land som med lätthet producerar en vara kan också sälja den billigare. En banan är mindre exotisk i Kenya än på Island så att säga. Att då utsätta producenter till höger och vänster i rikare länder för absurda "globalt anpassade" prisdumpningar (eller krav på att arbetare ska anpassa sin lön till globala marknadens lägstamått) är otrevligt.
Invändning tre som jag har mot frihandel är att ju större jakt industrin har på billigast produktionslokal så måste man också transportera varorna mycket mer. För 50 år sen kom norsk fjordlax till Sverige från Norge. Det kom via fartyg eller tåg. Idag kommer norsk fjordlax fortfarande från Norge, men först har det åkt med fartyg/flyg till Thailand för att förpackas där. Sen skickas det tillbaka till Norge, och sen till Sverige (jo det är faktiskt sant). Det är billigare trots transporten. Och så här funkar det i massor av fall och varor. Tysk mjölk i en affär i Sthlm är billigare än svensk producerad i mälardalen, trots transportkostnaden. Men det som tillkommer är mer belastning på miljön. Alla som har åkt bil i skåne vet att åker man E6an och E22an norrut så är vart tredje fordon idag en stor avgasutspyende lastbil. Så såg det inte ut ens för 20 år sen. Då kom importerade varor från Tyskland med tåg om de kom. Miljömässigt är det tveklöst så att frihandel innebär mer lokala bil/lastbilstransporter och fler globala båttransporter. Det finns ingen logik bakom att påstå motsatsen eftersom varorna idag flyger jorden över i jakt på billigaste produktionen. Det är också smått absurt att det finns folk som jobbmässigt pendlar med flyg från london och newyork flera ggr i veckan. Det gynnar absolut inte miljön.
Slutsats: Frihandel är ekonomiskt bra för den globala ekonomin på lång sikt. Men också katastrofalt på kort sikt för enskilda lokala producenter som slås ut i fattiga länder (eller här för den delen i konkurrens med låglöneländer) och miljömässigt ett globalt bekymmer av stora mått. På kort sikt innebär den inte minst enorma miljöbelastningar - som världen troligen inte alls tål. Men så brukar frihandelns mest hängivna förespråkare också ifrågasätta om den globala uppvärmningen ens orsakas av mänsklig påverkan - så det kan de bekvämt avfärda som argument. De som går med på att det kan ta skada, vill uppväga det med att en ökad global levnadsstandard ska motväga det. Som om utvecklingsländer på väg mot rikedom skulle vara en snabb process. De verkar alltså inte inse problemets natur. Och inte blir det mer trovärdigt av att världens rikaste nation USA också är den som är minst benägen att nyttja sin rikedom för att göra miljön bättre. Varför skulle då utvecklingsländer på väg mot industrialisering, rikedom och modernism göra det? Finns ingen logik i den världsbilden - bara ett tydligt tecken på att frihandelns förespråkare överlag skiter i miljön utan allt för dem kretsar kring plånbokens fyllnad. Hur tät ballong lever man inte i om man vill påstå att ekonomiskt välstånd = miljövänlighet? Det är ju inte så världen alls ser ut. Det krävs mycket mer än bara välstånd för att en nation ska bry sig om miljön, det krävs en mentalitet där maximal profit inte styr alla handlingar. Det är ju därför som Sverige är ett miljövänligt land, och USA inte det trots att de är rikare än vad vi är. Vi är beredda att ta lite av vår rikedom och göra miljön bättre - de är mycket motvilliga till samma handling. Det finns undantag där borta - men så bekämpas personer som Schwarznegger och hans nollvisioner om utsläpp enormt i Washington av frihandelns vänner.
RSS Feed
Du verkar mer positiv till frihandel i denna post än i den du gjorde för ett längre tag sen, där du sa att du var för 60% för protektionism och 40% för frihandel. Eller missupffatar jag denna post?
.
Din första invändning… jaa, ska man hålla en icke behövd industri vid liv med artificiella medel? Det kan i längden inte gynna någon. Dessutom så importerar många industrier utländska produkter, och med tullar så kostar det dem extra pengar. Det är i längden Irland självt som kommer att drabbas av skyddet för köttindustrin.
.
Varför skulle sydamerikansk bomull vara billigare än ghanesiskt? Med tanke på att Sydamerika generellt är rikare än Ghana så borde motsatta förhållanden råda. Sen så brukar en konsekvens av globalisering bli att man riktar in sig på det man är bäst på, och importerar det man inte producerar, istället för att ha merkantilism som utgångspunkt, enligt vilket man ska vara så självförsörjande som möjligt, och export ses som bra, medan import ses som dåligt.
.
Den tredje invändningen är den enda som har bärkraft. Jag antar att man antingen får vänta tills teknologin blir bättre, eller ta reda på varför det är billigare att flyga det till Thailand och tillbaka, och åtgärda det.
Comment by Skuggan — February 11, 2008 @ 5:41 pm
Skuggan: Nej jag är inte mer positiv. Jag har bara formulerat mig annorlunda.
.
1 Du tänker globalt och ur kundens perspektiv. Hela poängen med punkt ett är att den tänkte ur den nationella producentens, arbetsgivarens och statskassans perspektiv. Ekonomiskt välstånd handlar om mer saker än global rättvisa. “I längden irland som kommer drabbas” säger du. Den “längden” med protektionism kan hålla på såpass länge att ingen billigare marknad längre finns. Det är ju trots allt så att en produktionsmarknad är ju bara billigare så länge den är billigare. Och det är den inte längre när välståndet ökar. En vacker dag har brasilianska bönder samma levnadsstandard som irländska troligen - och då finns det ingen mening att importera brasilianskt för den irländska konsumentens skull. “i längden” är ett abstrakt begrepp. Rent konkret kommer inte irlands ekonomi lida speciellt mycket av en handelstull mot brasilien på årtionden (om någonsin) eftersom irlands ekonomi bygger på jordbruksproduktion. Tvärtom skulle vi istället se extrema ekonomiska bekymmer för irland om dess viktiga bönder inte längre kunde överleva ekonomiskt. Du måste ju ta hänsyn till i ditt resonemang om vinster som är en viktig ekonomisk grund för varje land, tex den inhemska industrin och de skatteintäckter de genererar och inte anta att all nationalekonomi står och faller med priserna som en kund i landet får betala. Om land X absolut viktigaste vara är Z så är det ju självklart att land X får extrema ekonomiska problem om de inte längre kan sälja vara Z. Alla länder är ju inte som USA, där enskilda industrier inte spelar någon roll pga landets blotta storlek. Små länder är ofta väldigt ekonomiskt enkelspåriga och har ofta bara en eller två viktiga industrier. Ta väck denna industri och landet kommer få problem hur billigare det än blir för landets konsumenter. Det är bara enkel logik. Vad ska irländska konsumenter med billigare kött till om de inte längre har jobb eftersom det företag de jobbade med som tillverkade gummibeslag till en maskiner för köttindustrin inte längre behövs? När ett lands ekonomi vilar på en typ av industri då måste man tänka längre än till konsumentpriset för att se till nationalekonomin.
.
2 Det var ett hypotetiskt exempel, och kanske dåligt t om. Vi kan ta ett konkret och ytterst verkligt istället: USA subventionerar sina bomullsproducenters bomull och nyttjar den globala marknaden vilket slår enormt hårt mot bomullsproducenter världen över (tar dig fem sekunder att hitta info om på nätet troligen). Frihandel kan missbrukas av stater som tex USA som subventionerar. Och det slår enormt hårt mot småskaliga bönder i fattigare länder. I Burkina Faso, där bomullsproduktionen är superviktig har det skadat landets ekonomi enormt när marknaden fyllts med subventionerad amerikansk bomull som BFs bomullsproducenter inte har skuggan av en chans att konkurrera med. Det här problemet finns inom fler fält, där rikare länder som har råd subventionerar sitt lands producenter och skapar bekymmer på den globala marknaden. I dessa lägen är det för tredjevärlden-producenter att föredra protektionism för att försvara sig. Men skulle de bara andas ordet det minsta så skulle de riskera strafftullar i retur som skulle krossa deras svaga exportekonomier totalt. They are damned if they do and damned if they dont så att säga. Frihandel och en global ekonomi är en sak som lider av att det kan missbrukas av rika stater - och därför är det inte alenarådande positivt rent konkret bortom teorin. Ja, problemet är subventionerna, inte frihandeln i sig. Men eftersom länder kan subventionera för att stärka sina producenter så kommer de alltid att göra det också - alltså blir frihandeln det problem som man kan göra något åt för att försvara sitt lands ekonomi. Politiker i Burkina Faso kan dock inte göra ett skit, för om de försöker straffa USA med strafftullar så ger USA igen direkt med strafftullar. Frihandel är som ett handeldsvapen, det krävs någon skitstövel för att missbruka det innan det blir farligt - men eftersom det finns skitstövlar och alltid kommer finnas - som man inte kan göra så mycket åt så blir frihandeln det konkreta problemet.
Comment by nihonshu — February 12, 2008 @ 12:16 pm
Det jag vill komma fram till är följande: Det finns konkreta exempel på när en global marknad kan skada länders ekonomier och det med transporter skadar definitivt miljön. Men visst är det självklart så att i det länga loppet är alla former av skyddade marknader troligen något som skadar den globala ekonomin (vad det nu egentligen är). Välståndet i 3e världen kan öka när producenter flyttar till deras lågkostnader och världens ekonomier jämnas ut i mer jämlikhet. Men det sker verkligen inte utan allvarliga problem.
Comment by nihonshu — February 12, 2008 @ 12:32 pm