Dödstraff
Det är ingen sanning att dödstraff är fel, det är min åsikt baserade på följande:
Dödstraffet är fel eftersom:
1 Människor gör fel - rättsystemet sköts av människor och är skapat av människor, det är inte ok att en enda oskyldig kan dömas till döden. Absolut INTE okej. Människor är aldrig godtagbar statistik.
2 Dödstraffet är oåterkalleligt, det går inte att korrigera om domen visar sig tveksam eller felaktig eller om straffsatsen för brottet ändras i framtiden.
3 Dödstraffet är inte ett straff egentligen - det är blodshämnd
4 Semantiken när någon avrättar någon för att det står i en lagbok, eller när någon mördar någon för att de själva anser att det är moraliskt korrekt - är just semantik och tämligen hårfin och bara majoritetens förtryck. Alla som begriper något om moral inser att moralen är i praktiken godtycklig och kollektivt överenskommens i vårt samhälle, ungefär som att vi har högertrafik - alltså en usel grund att rättfärdiga dödstraff på.
5 Dödstraff skapar en smittsamt kall människosyn i samhället
6 Dödstraffet skapar en attityd i samhället att samhället till 100% äger rätten att avgöra om någon skall få leva, vilket rimligtvis inte skapar trygga samhällsmedborgare med sann livsglädje utan medborgare som blir rädda för staten istället.
7 Godtyckligheten i att döma en person som mördat till döden, och inte en annan, pga "förmildrande omständigheter" gör att tilltron till systemet aldrig kan funka som en "sanning". Och tar man bort "förmildrande omständigheter" skulle man aldrig syssla med rättvisa utan med byråkrati. Moment 22.
8 Sen när blev rätt och fel sanningar? Borde inte folk i västvärlden år 2006 ha såpass mycket filosofiskt djup i sina tankar att de inte ser subjektivismen. Dödstraffet hör till en era då folk var obildade och blodstörstande barbarer som trodde att sjukdomar var guds straff, inte till en era då folk tittar mot universum och vill bygga baser på månen.
9 Man kan fråga sig om samhället överhuvudtaget har rätt att döma folk till straff faktiskt. Vem gav massan rätten att bestämma över enskilda individers liv? Varför ska DU få bestämma om JAG ska få leva eller sitta i bur? Vem gav dig rätten till det? Andra människor som röstade fram en lag? Varför måste jag respektera det för? Skitsamma om jag respekterar det eller inte, hur sjutton kan en lag jag inte ens fått rösta om få avgöra om jag ska dö? Tänk om jag fick rösta, men röstade mot - har jag moraliskt fel då, dubbelt upp liksom? som brottsling och som den som röstade fel?
10 Kan vi seriöst ta ansvar för alla våra handlingar? Kan en person som begår ett brott alltid ta ansvar för det och seriöst känna att det personen gjorde var fel? Nej inte direkt, eftersom empati och respekt för samhället, lagar och ordning är saker vi uppfostras med. Vissa individer saknar tex helt empati, det visar många psykiatriska studier av brottslingar, vad är då poängen att straffa den här individen om den inte känner att det är fel att begå brottet. Var ligger feedbacken till brottslingen liksom. Det är också så att det vi anser är ansvarslöst kan vara en dygd någon annanstans på en annan plats eller i en annan tid - att stena folk är moraliskt högstående i Iran tex. Alltså är det smått patetiskt att tala om ansvar för handlingar, för det förutsätter att det finns sanningar kring det hela som alla kan relatera till eller ens känner till. Dödstraffet är psykiatriskt och sociologiskt okunnigt.
Som ni ser - 10 invändningar mot dödstraffet. Jag kan säkert komma på fler, och jag kan verkligen försvara alla 10 punkter ovan om någon vill debattera. Men jag hävdar INTE att det är en sanning att dödstraffet är fel - bara att jag vänder mig mot det utifrån min kunskap, mina värderingar och min moral.
RSS Feed
Jag håller med punkt 1-8. Nian är mycket tveksam och tian har inte med dödsstraff att göra. Den typen av straff du diskuterar i tian är ju till för “korrektion” och dödsstraff är som du skrev i punkt tre en hämndaktion, inte ett straff i sig. Möjligen skulle man kunna rationalisera dödsstraff med att man befriar samhället från farliga element som annars skulle behövas hållas inlåsta, men vad jag vet kostar dödsstraff samhället mer än livstid idag så det resonemanget håller inte.
Samhället har rätt att straffa de individer som bryter mot reglerna därför att det helt enkelt inte fungerar annars. Vi är flockdjur och flockdjur har sociala regler, de som bryter mot dem straffas. Sedan har du självfallet en poäng i att alla inte är ansvariga för sina handlingar pga psykisk sjukdom mm, det är därför vi har tvångsvård. Systemet är långt ifrån perfekt men det funkar iallafall något sånär.
Comment by furiku — November 21, 2006 @ 2:32 am
Den enda invändning mot dödstraffet jag kan ta på allvar är principen om att staten inte kan besluta om individens död. Själv är jag annars starkt misantropisk och har svårt att se människolivet som så “heligt och okränkbart”
Comment by Djingis — November 21, 2006 @ 9:51 am
Jag instämmer i punkt 1-8, precis som furiku, men jag har vissa reservationer beträffande 4 och 8, då jag inte håller med om att moral är något fullständigt godtyckligt. Det är det inte, även om det inte heller är en naturlag ungefär som Newtons lagar.
Punkt 9 köper jag inte alls såsom den är formulerad. Nödvändigheten av, och rätten till, ett straffsystem följer av rätten att försvara sig mot övergrepp, som direkt leder till rätten att bilda skyddssammanslutningar, vilket i sin tur leder till bildandet av den minimala staten (detta argument utgör inledningen till Robert Nozicks “Anarki, stat och utopi”).
Punkt 10 köper jag också bara om den begränsas till just dödsstraffet. Jag ställer inte upp på argumentet att vi inte kan hållas ansvariga för våra handlingar, och jag köper inte den antydan till moralrelativism som finns där (”att stena folk är moraliskt högstående i Iran”).
Bra och intressant bloggpost! Jag hoppas att jag hinner med någon dag här att skriva en post om etikens grunder, vilket jag tänkt göra länge, men inte riktigt hunnit/orkat med.
Comment by Magnus — November 21, 2006 @ 11:04 am
Magnus: Du missförstår nog punkt 9 utifrån ditt svar att döma. Jag syftar inte på samhällskonstruktioners rätt att skapa rättsystem, utan på om folk verkligen kan hållas till ansvar för sitt agerande och straffas för något de gjort. Detta är något som många kriminologer ofta ställer sig då kopplingen mellan uppväxtmiljö och personlighet är extremt påtaglig. Dvs att en brottsling är ett offer för sin egen person, som i sin tur är ett offer för uppväxten.
Magnus: Punkt 10: Moralrelativism - men på vilket sätt påstår du att stena folk i Iran är fel enligt Iransk lagstiftning? Det är ju helt korrekt enligt iransk lag. Precis som det är helt korrekt att döma någon till straff för att de inte betalt sin TVlicens i Sverige. Visst sjutton måste du ändå hålla med om att rättvisan inte ser likadan ut i hela världen och att den därför är relativ till miljön. Dvs att moralen absolut är relativ. Och även om du sen då anser att det över allt detta finns större sanningar som folk bara har missat i vissa delar av världen, så innebär det ju inte att det för den delen att moralrelativism inte existerar.
Comment by nihonshu — November 21, 2006 @ 3:55 pm
Furiku: I princip delar jag din syn själv på straffets koppling till äldre naturliga beteenden för en flock. Dvs att “straffets rätt” kan legitimeras med flockens beteenden. Flockdjur har helt enkelt alltid regler.
Men människan lever idag i en otroligt komplicerad flock än vi gjorde för X antal miljoner år sen. Gränsen för vad som verkligen är flocken och flockens domäner är i allra högsta grad en helt relativistisk fråga som samhällskunskaperna försöker besvara. Ska Sverige ha rätt över mig? Varför det? För att jag är född här? Så med samma logik har Iran rätt att döda mig för att deras flockregler säger att de även har rätt att döda främlingar? Olika länder olika lagar. Och hur gör vi med överstatliga frågor? Och tänk om jag inte kan flytta och byta flock pga div skäl - då påtvingas jag en specifik flocks regler som jag kanske inte delar, och som kanske kommer ta död på mig.
Det finns ingen plats på jorden där alla individers vilja respekteras - alltså finns det ingen 100% existerande rättvisa. Hur flockens regler än formas så kommer någon i flocken bli olycklig. Flockdjurets rättvisa är uppbyggt kring majoritetens (eller den starkes) helighet. Och det är aldrig helt kompatibelt med individuell rättvisa.
Det finns inga 100% rättvisa system för ett flockdjur att leva i, ens i teorin - alltså är inget rättssystem 100% rättvist. Alltså kan man applicera hela den här apparaten och diskussionen kring flockens majoritets/styrke-rättvisa till dödstraffets legitimitet - och ifrågasätta denna.
Comment by nihonshu — November 21, 2006 @ 4:04 pm
Djingis: Nej även jag är misantrop, nästan lite nazist ibland, def socialdarwinist rätt ofta - men jag applicerar mina punkter på mig själv. Har jag lust att bli offer för en rättsapparats blunder tex. En lögn i en rättegångssal. Felaktiskt teknisk bevisning. Tillfälliga lagar osv.
Nej det har jag inte, allt KAN teoretiskt sett drabba mig - alltså är det inte av kärlek till mördare som jag är negativ - utan för att jag själv kan bli utpekad som mördare eller dömmas till döden pga något annat brott som gällande regim ser som dödstraffberättighat - om det vill sig illa.
Det handlar alltså om mig själv - därför är jag emot dödstraffet.
Comment by nihonshu — November 21, 2006 @ 4:08 pm
Det finns liksom länder idag - där jag hade kunnat bli dödad för sånt jag skriver. Det handlar för mig inte bara om att själva straffsatsen i dessa länder är fel - utan att dödstraffet i sig alltid är tveksamt. Dvs vilken “naturlag” skulle ligga bakom öga för öga, tand för tand tex? Flockdjur slår inte alls ihjäl varandra bara för att nån mördar. Det är ett rätt så typiskt beteende för människan. När någon varelse begår “fel” i en flock får de ett straff, i värsta fall kan straffet leda till skador som djuret där av, men oftast är det vanligare med att djuret stöts ut ur flocken och får klara sig själv som “värsta formen av naturligt straff”.
Dödstraffet som straff för mord är inte naturligt, det är ett civilisatoriskt (sociologiskt) påfund - en abstrakt sak, inte en naturlig reaktion på det sättet som vissa vill framställa det som iaf. Skillnaden mellan straff och hämnd suddas ut med dödstraffet på ett sätt som är under oss som moderna människor enligt mig.
Comment by nihonshu — November 21, 2006 @ 4:12 pm
Angående punkt 9: Jag har svårt att se hur man kan bygga ett straffsystem utan att någonstans mena att man är ansvarig för sina gärningar. Miljöpåverkan eller, slår du ihjäl någon är det ditt ansvar. Det är grunden för hela rättssystemet. Det enda undantag vi gör är för personer som på grund av sjukdom eller liknande saknar förmågan att veta vad han/hon gör.
Angående punkt 10: Iransk lag föreskriver stening. Jag menar att iransk lag är oetisk (liksom för övrigt den svenska TV-avgiftslagen, men av helt andra skäl). Att iransk lag föreskriver stening betyder inte att det är etiskt rätt att stena människor. Jag anser att den moraluppfattning som ligger till grund för en sådan lag är underlägsen. Jag anser alltså inte att moral är relativt, utan jag anser att vissa moralsystem verkligen är bättre än andra.
Comment by Magnus — November 22, 2006 @ 11:06 am
Magnus:
Punkt 9: En person utan förmågan att känna empati, är den frisk?
Punkt 10: Men om lagen om stening har folkets stöd i Iran då? (skitsamma om den har det eller ej nu)
Och hur bevisar du för någon som tror på att endast lagar från gud är giltiga och bra att din mer allmänhumana lag är mer korrekt? Hur bevisar du för en teist att din ateistiskt grundade lag är mer rätt?
Som det är nu, tycker jag mig inte ens se att liberalkristna människor riktigt seriöst respekterar sekulära moralsystem faktiskt - utan ser de som egentligen bara överenskommelser, inga sanningar likt den moral som gud ger folk. Hur får man då en muslim med 1400 år att inhämta i frågan att göra det?
Comment by nihonshu — November 22, 2006 @ 2:15 pm
Man kan vara livsglad OCH rädd för staten
Comment by Kaiser Wilhelm — November 22, 2006 @ 7:05 pm
Vissa individer saknar tex helt empati, det visar många psykiatriska studier av brottslingar, vad är då poängen att straffa den här individen om den inte känner att det är fel att begå brottet. Var ligger feedbacken till brottslingen liksom.
Precis. Personen måste ses som ett hot och a) låsas in på livstid b) destrueras.
Förstår inte varför du är så fjollig i den här frågan.
Comment by Kaiser Wilhelm — November 22, 2006 @ 7:07 pm
Jag håller med dig, nihonshu. Jag är (som du säkert redan visste) stark motståndare till dödsstraff. Det finns många punkter man kan lägga till i listan, men enkelt sagt tycker jag 1-3 täcker in det grova och grundläggande. 5 anser jag också vara en viktig punkt. Inte mycket till debatterande här, bara ett medhållande
Comment by Paulus — November 22, 2006 @ 7:41 pm
Kaiser Willhelm: Jag är “fjollig” eftersom jag kan drabbas av systemet själv.
Comment by nihonshu — November 22, 2006 @ 8:37 pm
En tuff fråga att språka om. Jag vill gärna göra det enkelt för mig, så… Det värsta en människa kan begå i brottsväg, är enligt mig, att döda någon annan. Att sen låta någon annan döda denna brottsling, kräver ju att denna person blir mördare också. Att ta någon annans liv måste ju sätta enormt djupa spår i en persons själ. Själv har jag inte provat, så jag vet inte. Alltså för mig blir han som utför straffet automatiskt en mördare. Hur lösa detta? Kanske ska vi införa robotar som utför straffet? Vem ska aktivera roboten?
Comment by -FFF- — November 23, 2006 @ 8:57 pm
FFF: Oftast så lider man ju som mordoffer inte så mycket. Blir man skjuten eller strypt eller knivstucken så lider man ju oftast inte så länge.. så “mord” rakt av behöver inte enligt mig vara samma sak alla ggr. Det är skillnad på att tortera någon till döds eller bara skjuta någon till döds
Tortyr vill jag personligen se som ett värre brott. Vissa extrema våldsamma övergrepp på barn lika så.
Comment by nihonshu — November 24, 2006 @ 3:09 am
Jag håller också med i början, men får svårare för de senare argumenten. Behållningen av artikeln för mig blir de sista meningarna: Att du inte hävdar detta som en sanning, utan att det är din subjektiva åsikt. Jag slås bara av det komiska i hur abstrakt det blir, speciellt då döddstraffet är rätt konkret. Jag menar inte att du på något sätt gör dig löjlig, snarare en reflektion över vilken sjuk tid vi lever i.
Comment by Pastor Astor — November 25, 2006 @ 6:38 pm
PastorAstor: Abstrakt? Tja kanske det, men så lever jag i sådana tankar hela tiden, så för mig är det konkreta saker kring dödstraff (och “straff” rent allmänt som begrepp). Jag är nog skadad av 10 års filosofiska diskussioner, så jag har ibland svårt att ha koll på vad som är och kan uppfattas som högtravande och abstrakt ibland.
För mig är det av högsta relevans att diskutera straff, ansvar och gott och ont och vad dessa ting egentligen är när man ska diskutera dödstraff och aldrig bara förutsätta att något av det är konkret och självklart - dvs att “det där är ju självklart ont och det där är individens ansvar”. Sånt funkar inte med mig - som du kan se i min andra bloggpost i ämnet.
Comment by nihonshu — November 25, 2006 @ 8:59 pm
Jag tror du missförstod mig, och jag tror inte riktigt att jag formulerade mig tydligt nog heller. Det jag menar är att vi i ett pluralt sekulärt samhälle ofta tvingas placera värderingar i åsiktfacket - värderingar blir per definition personliga och därmed inte “sanning”. Du gör en god argumentation för din ståndpunkt, men argumentationen leder ingenstans eftersom den som värdering inte kan “tvingas på” andra. Abstrakt var fel ord att använda, jag menade mer att det blir komiskt hur lite vikt även en god argumentation har inför något så konkret som att bli ett huvud kortare, typ: “Jag anser i princip att det är fel att ni tänker arkebusera mig, men jag vill ju för allt i världen inte tvinga på er min moral, så gör ni det som känns rätt … för er …”
Comment by Pastor Astor — November 25, 2006 @ 11:16 pm
Jag tror du missförstod mig, och jag tror inte riktigt att jag formulerade mig tydligt nog heller. Det jag menar är att vi i ett pluralt sekulärt samhälle ofta tvingas placera värderingar i åsiktfacket - värderingar blir per definition personliga och därmed inte “sanning”. Du gör en god argumentation för din ståndpunkt, men argumentationen leder ingenstans eftersom den som värdering inte kan “tvingas på” andra. Abstrakt var fel ord att använda, jag menade mer att det blir komiskt hur lite vikt även en god argumentation har inför något så konkret som att bli ett huvud kortare, typ: “Jag anser i princip att det är fel att ni tänker arkebusera mig, men jag vill ju för allt i världen inte tvinga på er min moral, så gör ni det som känns rätt … för er …”
Comment by Pastor Astor — November 25, 2006 @ 11:16 pm
Då är jag med på vad du menade.
Comment by nihonshu — November 26, 2006 @ 4:32 am
Tkr det är rätt med dödsraff. har man gjort något riktig grovt och fel så ska man straffas vid döden. (ska dock se väldigt sällan) som våltäkt tkr ja man ska kunna bli dömd till det!
Comment by Kisshunter — April 17, 2007 @ 2:05 pm
Raderat av moderatorn
Comment by Adolf Hitler — April 17, 2007 @ 2:05 pm
Raderat av moderatorn
Comment by Adolf Hitler — April 17, 2007 @ 2:08 pm
Raderat av moderatorn
Comment by Adolf Hitler — April 17, 2007 @ 2:10 pm
jävla skräpsida det här. SIEG HEIL för hälvättää
Comment by Adolf Hitler — April 17, 2007 @ 2:12 pm